Hem

Hemma. Igen. Har varit det ett tag nu så snart börjar det  väl kännas som vanligt igen.
Jag vet inte vilket som överväger vilket faktiskt.
Känslan av att vara där och inte vilja det, eller att vara här och inte vilja vara det.
Det var bra iallafall. Det var soligt, varmt och ljust. Därnere alltså.

Allt börjar bli som det har varit, nästan allt iallafall. Men det blir nog bra.



Runaway train never going back

Längtan

Du, stod när jag föll
Och jag har aldrig landat
Här, i hjärtat du höll
Det som nu finns kvar
En doft, av det som en gång var

Om jag fick leva om
Mitt liv när du kom
Så vände jag om

Men jag följde mitt hjärta
Jag lydde vartenda slag
Ingen hade väl sagt mig
Att stark kan förvandlas till svag
Över en dag
Längtan är allt jag har

Här, i gryningens ljus
Döljer ingen skuggor
Allting som du gömt, blir till naket klart
Men där, i kärleks rus
Sveper det en vind av tro
Men kärleken är blind

Om jag fick leva om
Mitt liv när du kom
Så vände jag om


Men jag följde mitt hjärta
Jag lydde vartenda slag
Ingen hade väl sagt mig
Att stark kan förvandlas till svag
Över en dag

Längtan är allt jag har

Om någon hade sagt till mig..
Så vände jag om..

Men jag följde mitt hjärta...

RSS 2.0